Kinsarvik

En tur vi gjort många gånger är turen till Kinsarvik vid Sörfjorden. De flesta gångerna har vi kört på nersidan Hardangervidda och kommit förbi Låtefossen Odda och upp efter fjorden. De flesta gångerna har vi varit där i körsbärstider. Vi hade en farbror som vi fick köpa av om vi plockade dem själva. Att sitta i toppen av ett körsbärsträd i solen  ha den turkosa fjorden långt nedanför och se Folgefonna en stor glaciär på toppen av fjällen på andra sidan fjorden o ha fullt med stora mörkröda moreller runt sig, ja det är himmelriket. Absolut himmelriket. Vi plockade flera lådor o de höll sig bra hem där vi sedan lösfryste dem o hade hela vintern. Åt man dem sedan halvtinade var de supergoda. Även på försommaren i frukträdens blommning är det superfint. Innan Odda går en väg in till vänster så man kommer till Buer, därifrån kan man vandra in till istungan som kommer ner från Folgefonna. Ovanför Odda ligger Tyssedal där kan man åka in till höger in i en dalgång och om man vill åka en typ hiss upp till toppen av fjället. Järnvägsräls med en liten vagn som gick rakt upp. Det var en spännande upplevelse att dras upp efter det höga berget men vacker utsikt var det. Vi trodde ju att man kom rakt upp i ödemarken men till vår förvåning var det en hel stugby däruppe. Så de som hade husen där använde sig av den här banan upp o ner. Så skulle vi åka ner men det var lite mer spännande  just när vagnen går över kanten o man har fritt fall under sig va allt lite kusligt. Men ner kommer man ju alltid. I Kinsarvik där vi brukar campa finns en ok lekanläggning för barn. Går man rakt bak in i dalen bak byn går en fin liten väg upp längs elven o en rad fina vattenfall, en fin kvällspromenad. Efter Kinsavik kommer man till Eidfjord här kan man ta svängen in o titta på Sima kraftanläggning och sedan köra upp till Kjeåsen. Är nån hemma där kan man kanske få köpa våffla o kaffe däruppe. Väldigt vacker utsikt o intressant historia. Bergen nere vid fjorden är så släta på ett vis, en vacker fjord. Jag minns ett tillfälle som jag var där och jag hade en jobbig händelse framför mig. Jag satt på en sten och hade fjällen runt mig som en moders famn solen värmde min själ  vinden smekte min kind o vågorna viskade allt går bra. Jag blev lugn o allt gick bra.  Det är en upplevelse o en känsla jag har plockat fram vid flera tillfällen. Från Eidfjord kommer man upp i Måbydalen o Vöringfossen. Nu är vi uppe på Hardangervidda o det är några vackra mil över högfjället innan vi kommer till Geilo. Därifrån åker vi väg 40 tillbaks ner till Oslo. Efter vägen kör vi förbi Knuts hyttegrend och stannar till för att köpa frusen fjällöring. Den är perfekt tinad när vi kommer hem så vi kan äta den goda fisken från fjällen. Fisk o körsbär det ä godis det. Efter ett data haveri har jag inga bilder härifrån tyvärr men det är ju en orsak till att resa dit igen. För ett smultronställe är det.